Efter en del påhejande från min kära granne Yvonne, om att starta en blogg så är det dags nu. Första gången hon sa de sa jag: E du rent galen kvinna, va sjutton ska jag blogga om? Hur livet är här uppe på berget??? (Bor nämligen uppe på ett litet berg.) Om jämer, elände och värk. (Se min presentation) Tror inte någon skulle besöka min blogg för att läsa nått sånt sa jag. Men nu är jag här i alla fall. Kunde inte somna för värken så jag tänkte att jag lika gärna kunde fixa till detta med en egen blogg. Kände mig inspirerad att göra det så de va bara och "rulla" ur sängen och sätta sig tillrätta vid datorn. Men det var ju inte bara och anmäla sig och sätta sig och skriva. Nej, man måste lära sig inställningar på färg och utseende, hur man laddar upp bilder och lite till. Så jag får fortsätta i morgon med att färgalägga min sida och hoppas att det jag skrivit nu finns där för nu orkar jag inte mer. Tröttheten har kommit och värktabletten har börjat göra lite nytta så jag säger Nattinatti nu.